Så kan Svika fanan användas i en mening
- Det är befallning att regementet skall hålla sig i ordning att samlas under fanan.
- Han hade faktiskt med en smidig åtbörd svept sig i den blågula fanan.
- Sorgbarn, mina ögons lust, din kraft skall icke svika... så talade hon till sig själv.
- Omvänt anklagades styret för att svika de löften om insyn.
- Men han ville inte förneka, ville inte svika, och med förtvivlad iver smekte han hennes hårda panna.
- Det är inte rätt af dig att fresta mig att svika min pligt.
- Medan han klädde av sig och ännu sedan han släckt lampan, var hans sinne uppfyllt av de känslor, som den vita fanan uppväckt.
- Jag kan inte svika henne.
- Vill du, jag skall svika min fana ?
- Ända hittills hade hon varit glad åt sitt företag och inte känt någon tvekan, men nu, när hon såg gården, började modet svika henne.
- Där nere stannade också den vita fanan, ty dess bärare sjönk på knä bredvid sin fallne vän och utbrast : - Adam, Adam, Guds helige martyr !
- Hon måste få sin revansch och jag kan inte svika henne nu.
- Aldrig att han skulle svika sin kompis för en tjej.
- Känner farbror inte igen volontären, som — som svek fanan en gång : Halfdan ?
- Vi kan väl inte svika tjejerna, säger Danne.
- Ska jag svika en gammal vän, som litar på mig !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
